Körde med lillasyster till Dalarna igår. Jättekul men 72 mil i bilen sätter sina spår. Var rena vraket igår när jag väl kom hem. Och inte blev det bättre av att hon i princip gav mig en hjärtinfarkt heller. Lämnade henne på jobbintervjun och åkte till Rättvik. Ut på den där bryggan för sightseeing och så satt jag där och njöt av stillheten i ungefär två minuter innan jag får sms av ungen jag lämnade för en knapp halvtimme sen. 12 minuter efter att intervjun skulle börja. "Kom och hämta mig."
Då fick storasyster hjärtat i halsgropen. Hur snabbt kan man köra på de där kringelikrokvägarna och vad har hänt? Väl framme hittar jag henne inte. Men så dyker hon upp vid min sida och ler och ba': "jag ska tillbaka och provjobba!". Och jag andas ut, inser att jag är fånig, har slagit något slags hastighetsrekord och kör sedan ca 40 mil hem igen. Dalhalla var stängt, by the way.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar