Inne

Den där vardagen jag längtade så efter är här. Även om det är helg. Det där vägskälet jag nämnde är jag osäker på om det existerar.  Jag tänker för mycket. Ibland är det så enkelt. Ibland glömmer jag att se skogen för alla träden eftersom jag har fullt upp med förväntningar, besvikelser och analyser. 

Jag avundas er som kan säga att ni bara är. Just nu tror jag att jag har för stora förväntningar på mig själv. Och lite fantasier som är helt orealistiska. Jag behöver lära mig att vara mer med i stunden och när jag gör det, sluta att kritisera stunden och mig själv. Lättare sagt än gjort. 

För att vara mer realistisk kan jag ta upp en mer aktuell och saklig fråga. Hur kan det komma sig, i ett hushåll på två, utan husdjur, att det alltid behöver dammsugas? Kan ni besvara den blir jag glad, gärna om ni har en lösning så det inte behöver dammsugas så ofta också.

What's your number?

Efter en uppdatering till något som heter Jelly Bean verkar min mobil ha lite fuffens för sig. Efter att ha strulat en massa med mina kontakter och synkning och sånt där bestämde jag mig för att bita i det sura. Nästan exakt ett år efter att jag matat in ett hundratal kontakter i molnet för att jag var rädd att jag skulle glömma gamla jobbkontakter har jag nu gått igenom, rensat, sammanfogat (jo det heter så) och ordnat mina kontakter. Antalet gick snabbt från 859 till 298 stycken. Antagligen skulle jag kunna minska ner detta antal med sisådär hälften. Men vi ska ju inte ta i alldeles för mycket i onödan. Exempelvis gjorde det lite för ont i hjärtat att ta bort farmors nummer. Även om det är flera år sedan hon gick bort och numret troligen tillhör någon annan nu. 

Vissa saker tar lite längre tid än andra. 

Någon slags vardag

Efter 10 dagar med influensa, magsjuka och lite allmän misär av en rad olika anledningar är jag tillbaka i vardagen igen. Jag är inte så säker på att jag är överens med den. Det tar nog ett tag. 

Jag tror förutom att vardagen är lite knepig att få grepp om att jag hela tiden söker efter något mer. Analyserar, övertänker, övertolkar och funderar. Det är väldigt onödigt men ändå verkar det vara en tydlig del av mig. Vad är det jag inte har som jag vill ha? Och varför tar jag inte bättre tillvara på de saker jag uppskattar?

Känns som om att jag står vid världens vägskäl. Men ändå inte. 

Forget what I said

Hög feber, hosta så lungorna nästan hoppar ut och allmän misär. Just idag önskar jag att jag hade en knapp så jag kan stänga av alla tankar och bara sova. *tyckeraningensyndommigsjälv*

Offerkoftan

Det vore ju konstigt om mitt allmänna blogg-gnäll inte genererar tankar på att jag tar på mig offerkoftan. Tro mig, det är inte ett dugg synd om mig. Jag lever mer nu än tidigare. Det vet jag för allt känns mer. Hjärtat, hjärnan, kroppen. Det mesta är mer påtagligt och jag inbillar mig att det är bra. 

Imorgon är en ny dag och då åker jag på konferensdag i Stockholm. 

Att vara jag på riktigt

Oj vad det går lång tid mellan gångerna. Ibland är avvägningen svår. Skriva allt eller inget. Och helt ärligt, just nu händer inte så mycket. Njurröntgen är gjord, jag väntar på svaret. Jag är fortfarande lite vinterdeppig men har kommit igång med träningen och ser ljuset i tunneln. Allt som allt är det mesta i ordning.

Jag hade avstämning med sömnterapeuten igår. Det kändes nästan som om det var lite tråkigt. Jag har ju fått ordning på sömnen och vet hur jag ska göra om det börjar kännas konstigt. Annars kunde vi konstatera att jag jobbar på med mig själv och att det får ta den tid det tar. Jag mår mycket bättre i alla fall och det är väl det enda som räknas egentligen. En dag i taget. 

Det positiva med att analysera mig med mina egna ögon är att jag öppnar mig för vad jag känner. Att inte "fejka" en massa känslor för att ärlighet inte är bekvämt. Det är som en helt ny värld. Det kan låta simpelt, men inte för mig.

Mitt horoskop sa idag att jag är besviken över att en massa saker inte blir av. Det stämmer. Men besvikelsen går över fort för allt som inte sker just nu enligt plan bokas om och så får jag se fram emot det igen. 

Ha en fin helg! Vi hörs snart (hoppas jag)!