Mycket om väldigt lite

Det som inte dödar det härdar, sägs det väl? Jag var väldigt seg när vi for iväg på verksamhetsplanering. Trots en liten dipp under dagen orkade jag med att sitta och prata och ett bad i utepoolen. Och trots massiv ångest över att behöva ta en taxi till flygplatsen när mina kollegor tog en buss hemåt överlevde jag det också. Någonstans under resan med Arlanda Express insåg jag att det inte var någon mening att gnälla längre, resan skulle ju bli av oavsett. 

Så efter att ha hittat "gänget" på Viking Lines terminal gav vi oss iväg (färjan lämnade Stockholm). Och efter en räkmacka och vatten somnade jag som en stock klockan 22. Rätt imponerad över det ändå, eftersom jag 1) har sömnproblem och 2) delade en liten hytt med tre främlingar. Utbildningsdagen var ändå oväntat bra. Det är inte alla gånger jag kan säga att det faktiskt är givande men det var det. Maten var god också. De hade varit väldigt förutseende så vi fick frukost, lunch och supergott eftermiddagsfika. En fika i solen innan vi gick de rätt långa kilometrarna till Silja-terminalen satt inte heller fel. Vi hade tur och fick plats på första buffésittningen och kunde konstatera att det kändes som om vi känt varandra i princip hela livet och efter lite shopping var det sovdags igen. Och vips så var vi i Stockholm och alla for hemåt och kvar satt jag på Centralen eftersom den snälle mannen på resebyrån utan att fråga mig bestämt att "det är väl onödigt att stressa på morgonen så jag bokar in tjejen på ett senare tåg". Jag jublade inte kan vi ju konstatera. Så kom jag hem och Hälften mötte upp på perrongen och det var så skönt att vara hemma att det nästan inte är klokt. Sen sov jag ungefär resten av söndagen och nu är det måndag. 

Tillbaka till någon slags verklighet och det är ju bra förutom att två veckors arbete låg i en hög i morse. Det börjar ordna till sig nu som tur är. 

Just det. Ett plus på den här resan. Jag åkte alltså två färjeturer med två olika bolag och köpte in en endaste godisbit till mig själv.